Så fungerar whiskytävlingar

Johan Tanner

Hur vet du vilken whisky som är bäst? Vem ska man tro på när man väljer sin whisky?

Som alla whiskyälskare, nybörjare som expert, söker jag ju då och då vägledning i denna whiskyns underbara värld. Det kan vara allt från att hitta en ny unik flaska, vars innehåll är destillerat i södersluttning och motlut för att sedan lagras till tonerna av en influgen indisk guru som underhållit den på sitar, till råd om vilken standardutgåva bourbon som egentligen är godast. Till min hjälp tar jag allt som oftast både andras rekommendationer och resultat från olika typer av tävlingar. Just när det kommer till tävlingar har jag märkt att det är viktigt att förstå hur dessa går till för att kunna dra några slutsatser av resultatet. Jag ska försöka redogöra lite för mina erfarenheter på området.

Vi börjar med den här sortens tävling där en utmärkelse brukar resultera i en sån där liten guldig medalj tryckt i miniatyr på etiketten på flaskan. Generellt brukar det innebära att det är en stor tävling med ett flådigt namn, men det kan tyvärr även ibland vara näst intill påhittade medaljer som kanske inte innebär någon särskild garanti för att vätskan i flaskan är bättre än något annat. Problemet med dessa tävlingar är att det finns så många, och de tillämpar helt olika metoder för att kora vinnare. Vissa är oberoende, andra helt sponsrade, och ytterligare andra med skyhöga avgifter för att delta, vilket avskräcker många från att vara med. Några bedöms av en konsumentjury, andra av experter och antalet i juryn kan variera kraftigt. De stora tävlingarna är också oftast inriktade mot de största varumärkena och bäst säljande produkterna vilket gör att det mer sällan är unik vätska som deltar (eller vinner). Så hur ska man då tolka resultaten från dessa?

När jag ser en utmärkelse från någon stor internationell tävling brukar jag först och främst kolla att den finns, och hur juryn ser ut. jag brukar försöka förstå om det är en tävling öppen för alla, eller om det finns hinder för vissa att delta (kostnad, regelbegränsingar, etc). Mycket viktigt också är att för mig att försöka förstå hur många priser det finns i förhållande till startande bidrag, det är inte sällan så att det finns så många kategorier av priser att två tredjedelar av startfältet får en medalj i slutändan, och då är det kanske inte så värdefull information för mig som konsument. Snarare så att man kanske borde passa sig för den sista tredjedelen som inte fick några medaljer….. Exempel på stora tävlingar är International Wine and Spirits competition, San Francisco World Spirits competition, World whiskies awards. Dessa är stora arrangemang som funnits ett tag, och även om de kanske inte är helt opartiska brukar de anses som en bra fingervisning. Min favorit är kanske SIP Awards, som är den största tävlingen med en jury bestående av konsumenter och därmed kanske bäst lämpad för att svara på vad folk i allmänhet tycker är bra. En svensk tävling som jag anser kanske är den som bäst representerar folkets smak är Maltwhisky-VM som hålls med några års mellanrum och arrangeras av den svenska whiskynestorn Henrik Aflodal. Här försöker man hålla en maximal bredd av deltagare och göra tröskeln låg för att delta, och juryarbetet är minutiöst med utslagstävlingar som pågår i ett år, och en final med över hundra konsumenter som bedömer.

En annan sorts tävlingar är de mer lokala som brukar hållas i samband med mässor, både i Sverige och internationellt. Oftast är det mässarrangören som driver dessa, med tanken att locka utställarna att delta för att vid eventuell vinst kanske få fler besökare till sin monter och ett fint diplom att ta hem. Dessa tävlingar är mycket olika till utformningen de också, och det finns nästan lika många upplägg som i de internationella tävlingarna. Här ska man ju ha klart för sig också att det generellt sett också bara är utställarna som deltar på själva mässan som är med och tävlar, vilket gör att startfältet kanske inte representerar världens whiskyutbud på ett bra sätt.

Slutligen finns det ju ett antal utmärkelser från vedertagna och självutnämnda experter som till exempel Jim Murray som i sin whiskybibel årligen bestämmer vad som är bra och dåligt. Dessa utmärkelser lägger jag ingen större vikt vid, då en enskild person sällan representerar mer än sin egen smak.

Så vad blir slutsatsen av detta? Är alla tävlingar och medaljer bara riggad marknadsföring och båg för att få dig som konsument att köpa mer whisky oavsett om den är bra eller dålig? Mitt svar är nog: Nej, det finns mycket att hämta här i vägledning om man bara gör sig besväret att ta reda på om tävlingens upplägg är representativt för dig som whiskydrickare.

/ Johan Tanner, “Professorn”, WhiskyAbc.se