Tunnbindaren berättar: “Så skapas ett whiskyfat”

Malin Åberg

Att binda fat är ett gediget hantverk som kräver både erfarenhet och kunskap. Mats och hans son David är femte generationen att driva Varalövs Tunnfabrik där de bland annat skapar tunnorna som blir våra populära 30-litersfat. I det här blogginlägget tar de med dig bakom kulisserna i deras verkstad och berättar de hur det går till att bygga ett whiskyfat.

Tunnbindare David & Mats

Vad är det roligaste med att bygga fat?

— Jag tycker att de roligaste momenten är montering, böjning och värmning. Det är en härlig känsla att se det färdiga fatet och veta att man har skapat det själv. Sen är det alltid roligt när det brinner, så kolningen är också en favorit. När man tänker “Jäklar vad det här blev bra”, då vet är man lite extra glad på jobbet.

Varför har tunnan just den formen den har? 

— Formen är kvar sedan långt bak i historien och är välvda för att man enkelt skulle kunna hantera dem. Den särskilda tunnformen gör att det blir lättare att både rulla och svänga runt dem, vilket t.ex. förenklade arbetet förr i tiden när tunnorna fraktades upp- och ned med hästvagnar.

Hur går det egentligen till när man böjer ett fat?

— Lite förenklat man man säga att genom hjälp av värme och vatten, dras den spretande änden ihop med hjälp av en vinsch och vajer. (Scrolla ned för att läsa mer detaljer från processen).

Hur mycket väger ett tomt/fyllt fat och hur stora är de?

— Det väger ungefär 10. kilo tomt och ca. 40 kg fyllt med whisky. Storleken är 47 cm lång, diameter i änden 33 cm och diameter på magen 38 cm.

Varför kolar man faten invändigt och hur går det till?

(Master Blenders kommentar: Kolningsgraden som Mackmyra har är den näst tyngsta, där “krokodilskinnet” på fatet framträder men inte är 100-procentigt. Vid en tyngre kolning gör sprickbildningen i krokodilskinnet att whiskyn lättare tar sig in in i ekfatet – och de olika nivåerna av kolning har olika kemiska effekter som ger olika smaker i slutändan. Vid tyngre kolningsgrad uppkommer också den trevliga karamelliserade vaniljtonen som vi gillar i whiskyn.)

— Vi ställer tunnan, utan locken, på vår eldningsplats och tänder på insidan. Efter en liten stund tar tunnan fyr och då får den brinna i 20 sekunder innan vi släcker den med vatten. Efter kolningen får den stå och svalna en stund. Ekspillet från tillverkningen av faten används också som bränsle till elden vid kolningen, det är med andra ord samma ek som faten är byggda av som har skapat kolen på insidan.

Hur lång tid det att göra klart ett fat? 

— Från start till mål tar det ungefär 5 timmar.

Varför har era fat den form de har, är det en särskild eller generell sådan?

— Vi använder oss av en generell tunnform, men anpassar oss alltid efter kunden önskemål. Vissa vill att tunnan ska vara slank, andra att den ska ha rejält med mage.

Vad största utmaningen med att bygga ett fat? 

— Den största utmaningen är faktiskt att är att få tag i den perfekta svenska eken, av ordentligt hög kvalitet. Det hjälper våra vänner på Nyhamns Såg och Båtbyggeri oss med.

Så vad händer om det är för dålig kvalitet på den svenska eken, blir det svårare att binda fatet då? Vad medför det för problem?

— Det sämre trät sorteras bort innan monteringen, men om de ändå skulle användas skulle det kunna börja spricka under böjningen, eller en tid därefter. Kvistar gör tunnan otät och kan också göra att ämnet spricker.

Vilka maskiner använder ni för de olika momenten? 

— Det är en otrolig blandning mellan gammalt hantverk och ny teknik. Vissa moment görs på samma sätt som det gjordes för 100 år sedan, medan andra görs med hjälp av dagens allra senaste teknik. Vår CNC-fräs som vi använder för att forma stavarna gör det t.ex. väldigt enkelt att ändra formen på tunnorna. Det gör att det blir enkelt och smidigt för oss tunnbindare att ställa om arbetet mellan olika kunder och produkter.

Vilken metall används till själva bindningen av faten? 

— Vi använder oss av varmvalsat bandstål. 

Jobbar ni, precis som vi, för att vara lite extra snälla mot milön genom processen?

— Ja absolut, ett exempel är att allt träspill blir biobränsle för uppvärmning av fastigheterna och för torkning av virke.

Vilka moment är de mest utmanande? 

— Monteringen kräver lite extra precision, då gäller det att veta vad man gör. Helst ska man ha gjort momentet tusen gånger tidigare. Monteringen av bottnarna måste också vara väldigt exakt, för att inte riskera att whiskyn läcker ut.

Så till en tekniknördig fråga; om ni vill ändra formen på ett fat, gör ni det i ett 3d program först och sedan programerar det i CNC routern?

— Vi kan göra det på fler sätt, på det moderna viset genom Cad-programmet till cnc:n. Annars kan vi också tillverka egna mallar för hand för manuell matning genom en äldre maskin.

Då kommer vi till en av de kanske viktigaste frågorna; Har ni ett eget whiskyfat?

— Haha, tyvärr inte ännu, men vi är på gång! När det är dags för beställning kommer det bli ett fat av rökig modell för mig.

PROCESSEN I STEG

STEG 1

Allt startar med att vi får brädor från våra vänner på Nyhamns Såg och Båtbyggeri. Vi klyver virket till stavar och lägger det på pall med luft emellan, så att de torkar. Stavarna får sedan ligga där i vad man i branschen kallar “två väderår”, vilket betyder över två somrar. Under den långa vilan lakar vädret själv ur den svenska eken genom regn och blåst, en naturlig process som gör att virkets kvalitet höjs ännu en nivå. 

STEG 2

I steg två tar vi in stavarna och hyvlar dem så att de blir konvexa på ena sidan och konkava på andra sidan. 

STEG 3

Efter det kapar vi bitarna i rätt längd. I varje steg sorterar vi också bort det som inte är av tillräckligt hög kvalitet, ett moment som kräver en särskilt hög expertis om virket. 

STEG 4

Formen på stavarna fräses ut för att de ska få rätt mått och kunna bindas till en tunna.

STEG 5

Nu börjar det riktigt avancerade hantverket. Vi monterar alla stavarna i ett resband tills man fått ihop formen av en tunna. Tunnan hettas sedan upp för att man ska kunna böja eken och få ihop den till en rund form. 

STEG 6

Medan träet är varmt  sätter vi tillfälliga band runt tunnan.

STEG 7

När tunnan svalnat spänner vi till banden igen så att de ska sitta så hårt som möjligt. 

STEG 8

Kolning: (Se svar längre upp)

STEG 9

Krösning: — I det här steget fräser vi spåret så att vi kan fästa botten i tunnan.

STEG 10

Varje botten mäts ut för att passa i tunnan.

STEG 11

När vi putsat utsidan byter vi till de slutgiltiga banden och de, som det kallas, ”drivs” på plats med hjälp av handslägga och drivring.  

SLUNFINISH

I sista steget är det dags för slutfinish. Då går vi igenom alla tunnor och lackar ändarna.

Klart!

Läs mer om Varalövs Tunnor och vårt samarbete.

Läs mer om Varalövs tunnor på deras hemsida.