Intervju: En Master Blenders jakt på den perfekta whiskyn

Malin Åberg

2020:s höstwhisky Jaktlycka är lagrad på bärvinsfat från Grythyttan. Vad skulle du säga att bärvinslagringen tillför whiskyn?
— Att finishlagra på bärvinsfat innebär en lite större utmaning än att lagra på druv/fruktvinsfat. Bären är känsligare att arbeta med och ger en lättare och mer delikat smak än whisky lagrat på exempelvis vindruvor. Det gäller att veta hur en tar vara på så mycket smak som möjligt. Jag är nöjd med resultatet, som blev en len och uttrycksfull whisky med kryddighet och toner av torkad frukt, bär, russin och vanilj.

Hur länge har Jaktlycka lagrats på bärvinsfaten?
— Vi har använt oss av tre olika batcher av bärvinsfat där det äldsta var omkring 10 år och det yngsta ca. 1 år. Whiskyn i de äldsta faten har en välintegrerad eksmak medan de yngsta har en större fräschör i aromen. 

Berätta om samarbetet med Per & Ingunn på Grythyttan!
— Jag har varit i Grythyttan och hälsat på Per & Ingunn fler gånger, bland annat inför vårt första samarbete med Special:05 Jaktlycka som kom ut 2010. Stället är verkligen magiskt, när du kommer dit märker du snabbt hur entusiastiska de är kring sitt hantverk och det märks verkligen i produkterna. De är av en otroligt fin kvalitet, de har mycket att vara stolta över.

Hur har arbetet med att blanda fram jaktlycka sett ut, hur har tankarna gått under blendingen?
— När jag blandar whisky gillar jag att ha tillgång till råmaterialet för att låta alla sinnen vara delaktiga i skapandeprocessen. Nu råkar jag dessutom älska bär, så vid det här laget har jag säkert ätit flera liter av både lingon och blåbär. När vi fotade och filmade till lanseringen av whiskyn var jag konstant lilablå om fingrarna, zoomar du noga på skogsbilderna är jag rätt säker på att det syns. Och så kände jag också kontinuerligt på hur Grythyttans jaktvin bidrog förstås. 

Vad blir skillnaden på att lagra whiskyn i ett fat av druvvin jämfört med ett fat av bärvin?
— Bärviner ger en försiktigare karaktär än frukt vilket gör att det är lite mer finlir att jobba med..

Vad betyder den svenska skogen för dig, har du några favoritplatser du gärna besöker?
— Det är svårt att inte låta klyschig i sådana här lägen, men skogen är för mig som för många andra; ett ställe för återhämning. Utanför mitt torp i Tivedsskogen, mellan Vänern och Vättern, finns det mycket fantastisk gammal urskog där jag kan vandra runt i timmar. Det ger en otrolig energiboost att låta sig uppslukas av alla mjuka, gröna nyanser. Det räcker med en timme bland träden så kommer en tillbaka som en lite mer harmonisk människa.

Vilka tycker du är skogens bästa skatter?
— I min familj är svampplockning en årlig tradition och vi har turen att kunna hitta kantareller både på sommaren och hösten i området kring torpet. Den egna skörden smakar alltid bäst. En annan av mina skatter är naturen jag ser utanför kontorsfönstret i mitt destillerilabb. Det är en otrolig lyx att ha tillgång till den ocensurerade naturen på en daglig basis, långt ifrån välklippta och polerade stadsparker. Jag tror att vi människor, framförallt vi som ofta rör oss i större städer, behöver mötas av naturens kontraster mycket mer än vad vi tror. 

Mackmyra Special:05 Jaktlycka kom ut för drygt 10 år sedan – hur skulle du beskriva den jämfört med Jaktlycka 2020, vilka är skillnaderna?
Special:05 Jaktlycka var en betydligt yngre whisky och lagrades på Grythyttans bärvin under en kortare tid än Mackmyra Jaktlycka.

Skulle en kunna säga att du ägnat din karriär åt jakten på den perfekta whiskyn?
— Ja men absolut! Och jakten på möten med människor och nya upplevelser. Att ständigt lära sig nya saker. Som att en inte tröttnar på blåbär fast en har ätit flera liter till exempel, haha.

Ok, en sista fråga: Du är på campingweekend och får i uppgift att ta med två passande Mackmyrawhiskies som matchar de svala septemberkvällarna. Vilka två tar du med och varför?
— Jag skulle ta med min nästa whisky från Momentserien! Men eftersom den än så länge är hemlig än så kan jag tyvärr inte svara på varför. Men ni kommer förstå. Och så skulle jag, föga förvånande, ta med mig Jaktlycka. Något annat vore väl nästan bara dumt.